Hemma med minnen

Livet är konstigt... Hur kan det kännas så naturligt att vara hemma igen? Kommer jag komma tillbaka till Chulucanas? Det känns så, fastän jag vet att det kanske inte blir så, fast jag är i Chulucanas fortfarande känner jag, fastän jag är hemma och det inte känns konstigt...

Simon bad mig köra topp 3 på resan så jag gör det här med:

Topp 3 sämst:
1. Min ledinfektion
2. Alla hundar, sopor, och trafiken
3. När jag blev bjuden på Chicha på en chakra i Cruzeta. Värsta diarén och ont i magen man nånsin kommer ha..

Topp 3 bäst:
1. Besök av Becca
2. Alla vänskaper jag skaffat mig, och förhoppningsvis kommer att ha kvar, fast på ett annorlunda sätt.
3. Alla resor jag gjort. Djungeln, Cusco, Stranden, Ecuador, Ut pa landet och lite andra utflykter. Att lära känna Peru kan man ju sammanfatta det med.

Lägger upp lite bilder från mina sista dagar och "gammla minnen" från min resa.

Sista resan till stranden med ungdomarna... Här Jag, Andi, och Miguel. Man var tvungen softa
utomhus om man inte ville ha rövsvett på 2 sek. 

Typiskt RBC att alltid skriva det plakat till alla saker. Vi hade i alla fall avskedfest pa en restaurang...

O man måste ju säga når efter all denna tid med.....

Annan avskedspryl. Först pa restaurang sen torget, där alla fick säga nåt litet till mig inför alla och jag fick tacka för all tid, och vänskap de gett mig  

Andra minnen

Från hus till hus i RBC-arbetet

När predikan var tråkig håller man sig på gården... Keila, Jag, Jhon, David

Vi startar upp musikterapi för de handikappade barnen

Genom floder, berg, skogar..... Åsnan fixar alla teränger

Skönt häng på RBC med José

El mercado... Här har jag suttit många timmar och pratat skit med Emanuel....

O lilla Jesús

    Många barnkalas som alltid ser ut så här. Halvskabbigt godis, halvfyndiga lekar med lättoade barn och otroooooooligt svettigt.

Inte alls så lång tid senare i en annan del av världen... Promenad med brorsan.